Jag kommer nu byta till www.malync.blogg.se 

Där jag tackar er för era underbara ord:) Jag vill att detta inlägg angående kroppen alltid ska vara det som syns på denna sida. Därav ej mer bloggning. Jag hoppas ni kommer följa mig på min andra nya blogg och jag ska försöka ändra helt på vilket vis jag bloggar. Men kan inte lova något ;) tack för erat stöd. Ni är underbara! 

Nu sitter jag i tårar!!

Jag sitter nu på golvet i mitt rum, livrädd för att göra detta inlägg. Jag har gråtit och rummet som egentligen är så pass stort att du kan bygga ett härligt dansgolv, det känns nu som en liten bunker där man blir torterad.  

Det är Torsdag och jag är ute på en springtur, jag känner mig trött i hela kroppen och har egentligen ingen lust till att träna. Jag gör det för att jag "måste". Varför tog jag bara inte en promenad med hunden? Varför gick jag inte runt i stan och fönstershoppade ett tag? All rörelse måste väl räknas? Jag fortsätter att springa och alla frågor i mtit huvud ekar som om jag inte visste något annat, springa bör man annars dör man...

Det är Fredag och jag är på jobbet, jag ställer fram lunchen. Lite salladsblad, avocado och väldigt gott kranvatten. Jag inser att jag har 8h kvar på jobbet, jag ska gå här och sälja kläder. Le mot människor och säga att det passar i det och att just den färgen framhäver deras leende. Jag har ätit upp, går ut igen och är lika trött som jag var innan. Nu är det inte huvudet som ekar, nu är det min mage. Varför tog jag inte lite pasta i min sallad? Jag fortsätter jobba och tänker.. Äta lite bör man, annars dör man..

Det är Lördag. Det är födelsedagsfest och alla tjejerna gör sig fina. Jag beundrar dem, så smala och så fina. Det unnar sig chipsen till vinet och skrattar högt. Jag tittar på chipsskålen och gråten kommer i halsen. Jag vill ju också smaka, jag vill också äta chips till vinet innan vi beger oss till krogen. Om jag dansar väldigt mycket på krogen kanske jag förbränner både vinet och chipsen? För förbränna bör man annars dör man...

Det är Söndag.. Mysigaste dagen på hela veckan. Är det inte jobb kan man ligga i soffan/sängen hela dagen och bara ta vara på sista dagen. Inte känna några " måsten" och inte känna någon stress. Pojkvännen är här och vi väljer att hyra film, han vill självklart ha läsk/ostbågar och godis till. Jag suckar och känner, jahapp vad ska jag äta då? Vi kommer hem och lägger oss i soffan. Jag dricker cola light, inga kalorier. Han ber mig smaka och jag nickar nej, säger att jag kommer få ångest.. För ångest bör du ha om du ens har tanken på att äta det där ostbågarna. För banta bör man annars dör man... 

Menar ni att det är såhär det ska vara? Är det detta jag ska göra för att bli den "perfekta" tjejen? Ska jag strunta i att leva som 20åring, ska jag strunta i att äta lite gott på helgen när jag faktiskt sprungit i veckan? Allt för att en dag, då kanske jag ser ut som en VS ängel. Eller ska jag lyssna på min pojkvän när han säger att han älskar mig som jag är. 

Mitt BMI är normalt, min längd är lite för kort, mina lår går ihop mellan benen, mitt gäddhäng kan vara ett charmigt partytrick, min stjärt är stor, och jag har bröst som räcker till två, jag har en liten kula längst ner på min mage, som aldrig försvinner, hur vältränad jag än är, jag har normalstora fötter och jag har ett okej leende. Men jag säger nu "STOPP". Jag vill äta skit på helgerna, jag vill ta ett glas vin till maten någon gång ibland. Jag kanske vill ta en sprintur en gång eller varannan vecka. Jag vill dansa på krogen för att det är kul, inte för att förbränna. 

Alla gillar inte träning. Alla vill inte känna pressen att vara smal. Jag säger inte till er som älskar träning att det är fel. Jag säger bara att alla (även jag) borde jobba mer med självkänslan och psyket, vi behöver inte bara bära det tunga vikterna på gymmet. 

Jag ser så lätt när en människa mår dåligt. För jag är den människan. Jag mår inte bra, och det är för all denna stress och press. SLUTA försök tvinga alla att det är bäst att vara smalast. Vi är okej som vi är, låt oss leva. Det finns inget som heter perfekt, det finns ingen som är perfekt. För alla har vi samma psyke, och vi alla tänker samma tankar. Även om vi förnekar det för oss själva ibland. Så nu visar jag upp denna kroppen i min blogg. Den osminkade sanningen i självlockigt hår och en blek osolad kropp. För jag kan inte dölja den jag är. Detta är jag, jag är ingen VS modell, jag kommer ej bli en VS modell. Och det ÄR OKEJ! 

Jag har gått upp massvis i vikt, jag har gått igenom perioder som varit ett helvete. Men inget är lika jobbigt som att känna det ni tidningar och killar får mig känna. Att jag har fetma och borde inte visas i bikini. Jag vill tacka er alla som skrivit långa kommentarer angående min vikt. Utan er hade jag ej gjort detta inlägg och jag hoppas någon där ute tar åt sig eller förstår. För här är den osminkade sanningen. 

Helt slut så nu ska jag somna och samla krafterna för helgen! Brynäs vann såklart!! Wöpwöp!

Haft en toppen förmiddag/eftermiddag med Anna, Andreas, Mamma, Hugo och Eveline. En del av stora familjen Carlsson. Vi har shoppat lite. Min moder var väldigt snäll och gav mig lite nytt smink. Väldigt bra att jag fick ett mörkare ID puder då jag enbart har mitt "mellan brun" puder kvar. Sen ska jag testa en fondation, jag är lite emot de. Då jag hellre enbart använder puder som jag alltid gör annars. Men att testa skadar ju inte. Har hört väldigt bra saker om just denna. 

Ut i solen och har jag tur kanske mamma ger mig någon gåva idag. Wöpwöp.

Godmorgon.

Vaknade av en fot i ansiktet, Hugo tyckte att det skulle vara roligt att börja sparka mig 05.20.. Nehedu tänkte jag och kallade på mamma. Hon fick gå upp med snutten, moster fick sova :) Nu ska vi försöka göra oss i ordning, sedan ta oss till Valbo för lite familje mys. Ikväll väntas det hockey med bästa vännen Ante och Hugo. Vi ska heja brynäs till sm-guld såklart. 

Skulle gärna vilja ha sommar nu, trots att jag hatar att visa benen osv. Nu är jag ganska taggad på att glida runt med en glass i handen och bara njuta. Jobba på Vero Moda och ha det bra. Så en bildbomb på mig själv. Sommar och sol.

Men där är ju jag? Jag får tacka och bocka, hoppas några av er nya läsare stannar kvar :)
Lurade filip att han skulle bli pappa, vad tycks? Min choklad mage, de får hellre va en bebis där än all denna jäkla choklad!

Jag är så tacksam att jag har dig. Att veta du finns där varje sekund. Du är underbar! Nu har jag inte ångesten över chokladen jag proppat i mig.  

Har varit hos doktorn, gråtit lite, ätit lunch med min Cornelia, ätit mat här hemma med familjen, prövat mina nya kläder, insett att gäddhänget inte passar till min tatuering, tappat musten och är inte alls på humör för 4timmars jobb. Men tur man tjänar pengar.

Igår firade vi vår lilla kille som blivit hela 2år, han fick en fin tårta och var vaken till hela 21.30! Det var ju födelsedag och hur kul är det inte att leka med gammel mormor, ante mig och alla andra? Tillslut somnade han bredvid favoritmoster. Söthjärtat. Dock har jag haft rejäl smärta i armen hela natten, jag som inte haft ont efter det andra tatueringarna. Men nu nästan ett dygn senare har jag ont, känns som han fortfarande tatuerar:( 

Här är den. Till mina systrar.

Huset är fullt och jag lägger ifrån mig mobilen helt. Hinner knappt tänka här hemma. Men man får njuta av varje sekund med pojkarna. Hugo har sovit på min arm inatt, samt skrämt livet ur mig då han valt att skrika till i en dröm.
Men idag tatuerar jag mig!!!!:)

Blev jobb idag med men inne i stan. Vill dagen ska gå snabbt så jag kan fara hem och pussa på eveline, Hugo, Liam och Theodor. Nu är nämligen hela familjen samlad för några dagar :)